INLEDNING

Vecklare som skadegörare i äpple har ökat de senaste åren och ökningen kommer troligtvis att fortsätta på grund av hårdare restriktioner av bekämpningsmedel (Tornéus pers.medd.). Under 2008 kommer Gusathion (Azinfosmetyl) att försvinna. Bekämpningsmedel som till exempel DuDim kräver goda kunskaper om vecklarnas biologi samt artsammansättning på grund av lägre verkningsgrad och besprutningsfrekvens. För att utveckla behovsanpassade bekämpningssystem krävs väderdata från de lokaler som är aktuella i pågående inventering av vecklare i Sverige. Vecklarna måste bekämpas vid rätt tidpunkt och då behövs fungerande prognosverktyg. Modellerna bygger till stor del på temperatursummor och det har visat sig från pågående inventering att vecklarproblemen är lokala och att väderstationer på varje odling skulle underlätta prognosarbetet.

MÅL

Det övergripande målet med inventeringen är att utveckla integrerade bekämpningsstrategier för vecklarna. Om målet uppnås kommer bekämpningsmedel bara användas när populationerna överstiger någon form av tröskelvärde. Det innebär att rutinmässiga bekämpningar kommer att upphöra vilket med stor sannolikhet betyder att mängden bekämpningsmedel kommer att minska. Att ta hjälp av väderstationer skulle vara av största vikt för att kunna bygga prognosmodeller för behovsanpassad bekämpning. Stationerna kommer vara en viktig del i vecklarinventeringens övergripande mål att utveckla en integrerad bekämpningsstrategi för vecklare i svensk äppelproduktion.

BAKGRUND

Det finns omkring 10 olika vecklararter i Sverige, inklusive äppelvecklaren (Cydia pomonella), som skulle kunna utgöra ett hot mot äppelodlingar i Sverige (Tornéus pers.medd.). Skadebilden av vecklare har uppmärksammats av odlare, forskare, rådgivare och växtskyddsföretag i den svenska äppelodlingen och allt tyder på att det är flera olika arter av vecklare som orsakar skada (Tornéus, pers.medd.). Det ekonomiska bortfallet från skador av vecklare kan bli stort och om de inte bekämpas kan upp till 30 % av frukten angripas (Anderbrant 2006). Under 2007 startades en inventeringen av vecklare i Skåne för att kartlägga flygaktivitet, artsammansättning och variation mellan lokaler. Inventeringen har fortsatt under 2008 av 7 vecklararter på 11 lokaler i Skåne. De 7 arterna valdes med riktlinje av inventeringar som tidigare utförts i Danmark av Ravn et al. 1993 och i Polen av Kot & Jaskiewicz 2007 samt en tidig studie i Sverige av Edvard Sylvén 1958. Inventeringen är ett samarbete mellan Nordisk Alkali, Äppelriket, Jordbruksverket och SLU Alnarp. Den utförs med hjälp av knopprover, bankprover samt feromonfällor. Inventeringsresultaten från 2007 pekar på att det är stora skillnader i artsammansättning mellan de olika lokalerna. Det har även visat sig vara stora skillnader i flygaktivitet hos de olika vecklarna.

BEHOVSANPASSAD BEKÄMPNING

En viktig aspekt när det gäller ekonomiskt hållbar och miljövänlig odling är användandet av IP-godkända bekämpningsstrategier, -medel och –metoder mot skadeinsekter (Tornéus, pers.medd.). Då Gusathion (azinfosmetyl) försvinner nästa år (Kemikalieinspektionen 2007) finns i nuläget inga självklara alternativ för IP-fruktodlarna (Stridh, pers.medd.). Skulle bredverkande medel som t.ex. pyretroider komma att användas, kan den biologiska balansen i odlingen störas och problem med andra skadegörare öka (Lester 1998, Tornéus, pers.medd.). Det är därför viktigt att de medel som ersätter Gusathion bara används när det finns ett behov samt att de är selektiva. En stor utmaning vid användning av selektiva bekämpningsmedel är att det krävs goda kunskaper om tidpunkt då bekämpningen skall utföras. Det kräver dels förståelse om vecklarna och deras biologi men även vilka faktorer som spelar in på flygaktivitet och kläckning. Det finns varningssystem för äppelvecklaren (Cydia pomonella) som bygger på temperatursummor (Brunner & Hoyt 1987) och detta har sedan utvecklats till ett prognosverktyg (RIMpro). Liknande varningssystem saknas för de andra vecklarna. Den tidigare inventeringen från 2007 har visat att det är fler arter än äppelvecklaren som gör stor skada i odlingarna. Om behovsanpassade bekämpningsstrategier ska utvecklas så krävs det lokala väderstationer som kan ge information om lokalerna separat. De flesta prognosmodeller som existerar för skadegörare i frukt bygger på temperatursummor och något slags biofix värde. Det skiljer mellan arter och kan räknas ut med hjälp av observationer från fält tillsammans med insamlad data. Om behovsanpassad bekämpning ska kunna uppnås i de svenska fruktodlingarna krävs det teknisk utrustning för fältstudier. Väderstationerna arbetar separat från fält och kan skicka data trådlöst till ett centralt system som registrerar data som behövs för att kunna mäta skaderisken. Stationerna måste kunna uppfylla kraven på att vara verksamma i fält under hela året.